Allt är förgängligt

spåren efter det som slingrar

sitter djupt i min inre valv

dryper ännu av det

som är mitt hjärtas väv

i dess när sitter ännu vackra bilder

de fladdrar i verklighetens kalla vindar

glimtar av det vackra

förlamar, förskönar i motljuset som stillar dröjer

tankar flyr, söker mörka gömmor

i det finner livet sina framtida drömmar

regn, sol och dagar lägger en mjuk bädd

där mossan slumrar i vindens sång

allt lägre hörs suset från fjärran stunder

Nattens hand målar mörka skuggor

där frid kan hitta små gömmer

ljuset må ha slocknat för irrblossen

nya lågor kan flamma upp

trots det som är förkolnat i tidens spår